lördag 2 september 2017

Dom som älskar att spotta på andra


Är likt spetälska 
sjuka drömmar 
man torterar deras själar
despotiskt  tror dom att kärleken är den bluffigt höga identiteten


Allt gott kommer ifrån himmelen
ingen verklig hjälp kan räknas ut utav jordiska varelser 

Där liket ligger där samlas flugorna vad spetälska tror 

Då jag klockan tre samma dag fick reda på att Kungen önskade se mig uppträda på hans födelsedag tänkte jag acceptera tanken på att en bil kom och hämtade mig dock utan att glas och hjärtan skulle gå i krasch eve riimus nickade och sa då jag föregående fredag berättade att jag varit på slottet  (dock  utan att nämna att en vakt avvisat mig då jag försökt gå bakom kanonernas rad ) 'ja Silva ogillade trafikbullret' kanske hon förstår mig? 

Att vilja se någon lida som man själv lidit är kommunisten cyniska vansinne sann rättfärdighet är att ge var och en vad de förtjänar strunta i att straffa dig själv njut ty synden straffar sig själv åderbråck inne då jag klockan tre jag älskar honom när han är uterinne i mosken eller då han saknar byxor på frakten nämn ingen om någon bil då får han plötsligt ding stil dynd  skär min frid idag raketer på vägen hem får mig att kvick som sprutan hoppa i säng förkyld nästa dag Lotta Lottass kanske istället kunde bo under samma tak som jag? Igenom fintliga gator livs farliga för just mig eller kanske Lotta Lottass skulle kunna hämta mig? Drömmer jag och vandrar gata upp och trappa upp till berget där jag förväntas komma på en födelsedags fest jag saknar inbjudan till 

Det sägs att jag vill ha en bil så hellre vandrar jag mil efter mil. 

Stadens döda duvvingar, avklippta huvudet,
jag längtar att viska min älskades namn...
i drömmen höra hennes hjärtslag,
känna henne nära
i natten möta morgonen som något ännu mera, oändligt varmt

populariteten, knarkar på denna mark

fått så många att begå vansinnesdåd,
likt man kunde bete sig hur man än ville
bara för att åskådaren blir kåt


verkligenheten skuren i två
duvans huvud skiljt ifrån dess kropp
lagen, blivit galen, dagen efter
jag invaldes i Svenska Akademiens lokaler
snart regnar det kart bark
flådda trän avklippta duvvingar
på kyrkogårdens mark,

utspridda dödshallar där jag vanligtvis går, ofta går

då kvinnan utav naturen är rund,
dikterar hon bäst, utan att veta vad hon säger därnäst
att tala om kvinnors demokrati

är likens form att göra ett arselhål utav himmelens eviga frid

Eve demokraterna dödade en sexig lind

mitt sammanbrott var kommunismens sammanbrott
då jag nu en gång brutit samman för att jag fäst mig vid en drog

min enkla filosofi är insikten att då du förnekar känslan utav att någon kommer att ta din väska
kan det hända att du blir av med den
om du hela tiden vaktar den blir du själv en tjuv


men om väskan ser så lockande ut att du bara måste köpa den
släng hellre alla dina besparingar till en tiggare
än att genomföra det.

jag kan omöjligt helhjärtat lee,

emot en  kvinna som sitter på moped, vissa kvinnor försöker vara mörka smarta?

den sjuke har tagit antiidealet som en fast föreställning

han eller hon försakar livets goda utan att tro på att detta offer kan skapa något bättre

jag är förälskad i allting annars är jag Ingenting


om du vill att jag skall sjunga för dig, hämta mig klockan fem i nio på moskeen vid Medborgarplatsen


somliga varelser fnyser ¨så fort de ser en och bestämmer sig för att putta ned en med en överdriven trevlig gest, en så frän port


hotar du mig  blir jag het hett hettar det till när sjukdomen kliar i ret...


blir det nu underbara dagar i Akademiens salar?....


Psykos, den stora lögnen den fjärde vägen


Jesus Kristus var fullkomligt frisk då han avsade sig kunga kronan


Voltaire anser jag psykoptisk så han sa


jag ogillar djupt din åsikt men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka den'


dels han menade motsatsen! dels


faller du under vingarna du sitter?


Ala psykopater har en gemensam egenskap
mönstret som dom följer är att smöra för överordnande kalla på¨hjälp


tillbe gudar som bara intet annat än än hänsynslösa tortyrledare


att lee i rädsla spelets regler






som är likt en manisk knarkare 'skit i publiken'
'strunt i dig själv'
lägger all fistig annat, i smärt ansis, den cyniska pianisten


i trappan ligger ett par tidningar, dom irriterade mig en mjuk masskuk ursäkta sade jag kan du vara vänlig att plocka upp dom här!?


va klarar du tyst av det själv?


varsågod!..... sade jag och pekade på dom,
då gick han föraktfult sin väg


jag kände för att strippa och sjunga samtidigt Helvetet väntar den alltid trevlige


vanligtvis såg gick människorna dag efter dag i storhetens misshag rädda att vid beröringen utav det minsta liv
bliva uppslrämda att bryt inlandsisen inackade is, och i smärtans dag, fionna behag i vårens dag som, i deras nattliga onskas krav alltid var livsfarligt nära att bliva fängelsevistelsens sinnes rubbade vanförställda grav,


jag är unik och privat...


bliva uppskrämda att bryta inlandsisens inpackade is... och i smärtans dag, finna behag i vårens dag, som ,


mitt i mitt hjärtas själfulla brand ser jag spegeln i den djäveln speglas min falska tand en råttas hångrin stiger på kind,
ögonbrynen fälls ned i ett 'v'
likt depression plötsligt kastade sin skugga över mig...
det skär falskt i huvudet och silkeslena röster för mig berättar varför!... hon gjorde så Youl
slipade med borren i mitt huvud ljöd en motorsåg....
min sanna tand blev till sand
bara en analytisk rand som värkte outhärdligt ont
så sattes denna falska likt cement raderades över ärret
och nu sitter jag i mitt hem draget till kärret
att dränka mig i droger och tortyr säg efter mig
kommer diktatorn spring för ditt liv!...


onödiga priser på såren


raseri är likt då du sjunger på en melodi men hoppas över på en annan mitt i
den falska blygsamhet
du är rädd för skall gå förlorad med svikna förväntningar emot vad du bör




HE, är ärligt talat ointresserad utav att ta ifrån mig platsen


Jag är ärligt talat ointresserad utav ett geni


han städade hos mig skulle hyra in sig,
min hustrus medaljong försvann


här sitter jag litk i förstenad brand kall om handen hjärtat värker jag antar någon gammal knarkare, men nu fick jag reda på att Akademien köpt denna lägenhet skönt det!
då slipper jag ju kasta bort nyckeln igen!


skulle jag ha ansett honom frisk om han istället hade sagt 'jag hatar dig... det gör inget om du dödar mig...'


pengar titlar alla dessa är sannerligen psykotiska lögner frestelser som alltid stället till pompösa krig


I mitt hus på Svartmannagatan må det finnas sex rum och ett till mig själv
Nigel Wells fontäner går där ständigt runt Ann Mari die Fröiers flygel i sinnet ljuder igenom varje rum


Torsten Föllingers elever jag gärna mottager som han själv, tyckte skulle klä mig


Eve Riimus tavlor, ombonar väggar utav gamla anor


Juri Lina har ett eget rum som må rädda livet på vår kung
mina två medhjälpare värt pappret i min dikt kan delta i det största förhållande tll brasans knaster i skymningens ögonblick


likt han var dö för dig Kobran hade rest sig,
hypnotiskt vajande fram och tillbaka litk el mätaren i Gamla Stan
jag en gång höjt till max, stenad och förförd utav  höga höjder bus pojke stil
den värsta Kåkbrinken 13, ML famijljen likt tiden hade vänts upp och ned pendeln rigid som en taktpinne slående psykotiskt emot himmelen i luften...




försökande rasera mina sandaler mytologiskt kände jag mig knapptast varm i mina känslor längtade jag till 22, an, Erstagatan lugn nu då Akademien köpt lägenheten likt i sömnen steg jag fram och pekade på Kerstin Ekmans bok i skyltfönstren, och Mästaren och Marguarita det är 16 personer komna
ännu inget försken
ok. 45, kronor jag ska se vilka kronor jag kan avvara, sa jag lugnt brudar alltid spara tre,
ok. så jag är skyldig dig 5 kronor man kan omöjligt köpa förlåtelse


duser jag har konsert ikväll


dom kan väl komma klockan tio eller nånting


sa ditt namn är John dricker i ränkor 
god kväll


ha en god läsning


då jag gick hemåt grep mig smärtan paniken i mitt hjärta


oansenlig lindade jag mina vänners böcker i papper och bad att adelskapets don Quijote må bli räddad


hans svarta kritik som likt en förintande sol lyste över mig, hade trots vårt lite umgänga nära mig brutit tiden tillbaka i dumheten
snurrat allt till mindre än noll
han tycktes äta artister till frukost


många besökte honom för Bob Dylan låg i fönstret, hans anteckningar ifrån ett källarhål


Shark water en röd varningsflagga på stranden i spanien,






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar